Det är nödvändigt med möten men de innebär också nackdelar. Som tur är, säger futuristen Ben Hammersley, erbjuder den nya tekniken smarta alternativ för att minimera störningarna.
"Helvetet är andra människor" skrev Sartre. Han hade turen att mestadels jobba som författare och behövde bara umgås med sin skrivmaskin. Men för de flesta av oss innebär jobbet också möten. Det spelar ingen roll vad vi jobbar med. Oavsett om vi förhandlar om en försäljning av en ovärderlig artefakt eller välkomnar en ny kund med en spännande gåta att lösa så sker arbetet människor emellan. Och de människorna måste mötas.
Ibland framkallar dessa möten stress. Vi börjar lära oss det från bärbara bioindikatorer. En kollega till mig deltog nyligen i ett kundmöte och hans puls sjönk aldrig under 130 slag i minuten under den timmen. Det var mer fysiskt ansträngande än hans vanliga aerobicspass.
Och än så länge anses det inte vara okej att påpeka att en förhandling har inneburit hårt tryck på hjärt- och kärlsystemet, även om det kanske kommer att bli det en dag. Vi måste helt enkelt ha möten och stå ut med dem. Det är allmänt hyfs.
Förändringen är här
Lyckligtvis har nästan allt som gäller affärsmöten förändrats under det senaste decenniet. Från kostymer och styrelserum till hoodies och caféer. Från grupper av människor till grupper av enheter på skrivbordet, hur man träffas inom företag förändras lika snabbt som tekniken som ger möjligheter till resten av världen.
Ta artificiell intelligens till exempel. Jag träffar en massa människor men jag har ingen sekreterare, vilket någon i min position hade haft för 50 år sedan. Jag har åtminstone inte en mänsklig sekreterare. Mina möten bokas av Amy, en AI som finns på en molnserver någonstans. Jag presenterar mig via mejl och Amy (som har tillgång till min onlinekalender och känner till mina mötespreferenser) tar över, svarar den andra mötesdeltagaren och diskuterar tid och plats. X.ai, företaget som skapat Amy och hennes manliga alter ego Andrew, ser den här typen av automatiserad assistent som framtiden för alla, från vd:ar på högsta nivå till handelsresande.
Amy är suverän, men hon kan inte följa med mig till möten – trots allt är hon ju bara är en e-postadress. Det är dock inte svårt att föreställa sig andra tekniker som kan komma att bli min assistent. Jag har redan några av Amazons Echo-enheter med taligenkänning hemma och i år släpper Amazon företagsversionen. Du kan integrera Alexa sömlöst med ditt företags digitala system och hon kommer att kunna ställa frågor till dem under ett samtal, precis som om dina kalkylblad vore människor.
Senast jag såg något liknande var i Star Trek där kaptenerna kunde tilltala sina skepp direkt för att ta reda på aktuellt tillstånd. Att positionera sig för ett säljmål skiljer sig ju inte särskilt mycket ifrån att positionera sig i förhållande till Alfakvadranten.
Robotar gör att du kan prata med dina kollegor öga mot öga utan att vara i samma rum
Meddelandemöten
Men till och med Star Treks kapten Jean-Luc Picard hade en rest från gammalmodiga möten från 1900-talet: alla behövde vara i samma rum vid samma tid. Det stämmer ju såklart inte längre. Med modern teknik är det helt möjligt att delta i ett möte utan att faktiskt vara där.
Jag har deltagit i många projekt där teammedlemmarna jobbar på geografiskt skilda platser men träffas i ett chattrum för att driva arbetet framåt. Slack, den modernaste av dessa chattplattformar, är mer eller mindre obligatorisk för nya högteknologiska företag år 2018, även för de med fysiska kontor.
Det är intressant på ett psykologiskt plan att jobba med andra online, inte minst för att människors virtuella personor blir mer "verkliga" än hur de är när man träffar dem personligen. Jag känner igen många kollegor bara utifrån hur snabbt de skriver eller hur de använder radbrytningar, emojis och animerade gif-filer. Detta samtidigt som jag kanske inte vet hur deras röster låter och hur långa de är. Våra hjärnor fyller i detaljerna och gör människor vi möter online verkliga. Det i sin tur, tillsammans med det faktum att det är fler botar och AI än människor i många av de Slack-kanaler jag använder, skapar en känsla av att det kan finnas något bortom mänskligheten. De botar som sköter min server och de som sköter min att göra-lista är lika viktiga i den verkligheten som de mänskliga kollegorna är. Förutom det att vissa av botarna faktiskt är trevligare, ärligt talat.
Kvalitetstid öga mot öga
Men vad gör du om du föredrar att prata med dina kollegor öga mot öga, snarare än tangentbord mot tangentbord? Det finns ju videokonferenser! Det kan vara genom appar i telefonen, till exempel FaceTime eller Skype, eller så kan du använda ett futuristiskt (och dyrt) "telenärvarorum". Där finns kameror med ultrahög definition och en specifik uppsättning möbler och skärmar som speglas exakt i andra änden av anslutningen.
Jag tycker dock inte att de rummen övertygar. Inte nog med att det känns onaturligt, mötet visas också på en enda skärm och eftersom man måste hålla sin enhet på ett visst sätt ser man trött ut. I Los Angeles har plastikkirurger faktiskt börjat erbjuda specifika Skype-ansiktslyft där käkben och käklinjer stramas upp så att de ser bra ut i den typiska vinkeln.
Skicka in robotarna
Telenärvarorobotarna är bättre. De är videokonferensenheter där ditt ansikte visas digitalt på en enhet som är i huvudstorlek och i en ergonomisk höjd på ett system med hjul som fjärranvändaren kan styra.
Jag skulle kunna sitta i Kalifornien och styra en telenärvarorobot på ditt kontor och det skulle vara som om jag verkligen (eller i alla fall en mycket tunn, handlös version av mig på hjul) vore där. Jag skulle kunna rulla in i mötesrum och följa mina kollegor ut och runt i korridorerna. Om du lägger till den snabbare bandbredden som den kommande 5G-standarden utlovar så skulle jag till och med kunna rulla med min avatar när kollegorna lämnar kontoret för att gå till baren.
Och det finns inget som säger att jag inte skulle kunna styra flera av dessa enheter samtidigt. Via robotar skulle jag alltså kunna delta i ett styrelsemöte på en plats, kolla in vad mina kollegor gör på en annan och smutta på några nätverksdrinkar på en tredje. Allt utan att ta på mig byxorna på den fjärde. Kanske inte en så traditionell approach till möten, men garanterat mindre stressig.
