16 januari 2016 hävdes handelssanktionerna mot Iran, vilket innebar landets återkomst till den ekonomiska arenan. Landet hade uppfyllt kraven i kärnenergiavtalet från 14 juli 2015 efter 12 år av förhandlingar och hade nu äntligen mer frihet inom den globala handeln.
Sedan dess har utländska investeringar i det oljerika landet snarare varit försiktiga än överväldigande. Emellertid har några större avtal slutits under de senaste veckorna och månaderna vilket visar att multinationella företag känner sig tryggare med att etablera fotfäste i vad som fortfarande är en av världens mest riskfyllda och samtidigt mest lovande marknader.
Avtal och svårigheter
I juli samtyckte den franska oljegiganten Total till att spendera 1 miljard dollar i att utveckla landets största oljefält – en stor investering med tanke på att priserna är på väg att stiga. Iranierna, som är vana vid att köra klumpiga lokalt tillverkade bilar, kommer än en gång få chansen att sitta bakom ratten på en splitter ny Peugeot tack vare biltillverkarens nya åtagande att tillverka 200 000 nya bilar i Iran.
Transportbranschen kommer också att dra nytta av de hävda sanktionerna mot den civila luftfarten. Irans transportminister har uppgett att landet kommer behöva ersätta minst 400 kommersiella flygplan under de kommande tio åren, så den amerikanska flygplanstillverkaren Boeing Co (BA) borde kunna se ökade intäkter.
Iran är dock fortfarande inte en plats för räddhågade investerare. Korruptionen finns kvar (enligt Transparency International hamnar Iran på plats 131 av 175 länder i korruptionsindexet, en plats de delar med Nepal, Ryssland och Ukraina) och vissa mäktiga västerländska företag håller sig undan. Apple, till exempel, bekräftade förra veckan att de har tagit bort populära iranska appar från App Store för att efterleva gällande amerikanska handelssanktioner, vilket innebär ett bakslag för Irans blomstrande startupscen.
En lovande framtid
Google tillåter fortfarande kostnadsfria Android-appar i Play Store i Iran medan andra västerländska regeringar har en mer öppen approach än den amerikanska. Storbritannien invigde en ny ambassadör, Nicholas Hopton, i Teheran förra året och erbjuder sedan dess finansiellt skydd för utvalda företag som vill göra affärer där. Dess handelsdepartement uppmuntrar aktivt affärsmöjligheter i landets sektorer för energi, infrastruktur, sjukvård, detaljhandel, flygplatser och luftfart, gruvverksamhet samt vatten.
Även Kina och Indien fortsätter att ge stöd genom att bygga tåglinjen "Silkesvägen" mellan Kina och Iran förra året. Tåget startar i den östra Zhejiang-provinsen i Kina och åker genom Kazakstan och Turkmenistan. I samband med den nya tåglinjen har både Kina och Iran samtyckt till att öka handeln till 600 miljarder dollar under det kommande decenniet.
I och med ankomsten av professionella servicegrupper såsom den engelska internationella advokatbyrån CMS förra året, sträcks landets nya sektor för kommersiell äganderätt till brädden. För att uppfylla de ökande kundbehoven och utnyttja tillväxtmarknaden i Iran har Regus nu kontorsplatser i Teheran.
Dags att investera
Avgörande är att det finns tecken på att finansinstituten utökar kreditlinjerna, vilket innebär en språngbräda för företag som länge har tittat åt Irans potential men inte kunnat investera på grund av att finansiellt stöd saknas.
Deras entusiasm står på en stabil grund. Iran är välsignat med en arbetsför befolkning: nästan två tredjedelar av de 80 miljoner invånarna är under 35 år. Och de är så välutbildade att Crown Center for Middle Eastern Studies menar att landet står inför en "kris på grund av överutbildning" med alltför många smarta människor som tävlar om alltför få lokala jobb. Förra året växte ekonomin med 6,5 procent och IMF förutser en tillväxt på 3,3 procent, 4,3 procent och 4,4 procent under 2017, 2018 respektive 2022.
Alltfler affärspionjärer ser det som att Iran har mycket att erbjuda – en ganska stor tillväxtmarknad, 78 miljoner invånare och nominellt BNP på 400 miljarder dollar – och de är beredda att ta risker i sina strider.
