Enligt prognoserna från Internationella valutafonden (IMF) kommer Afrikas ekonomi att växa snabbare än någon annan kontinents under de närmaste fem åren. Hannah Hudson förklarar varför flexibelt arbete utgör en stor del av Afrikas framtid
Den afrikanska arbetskraften växer lavinartat, och vid 2035 ska den ha ökat med mer än resten av världens regioner tillsammans(1). Enligt Världsbankens analytiker kan denna utökade befolkning i arbetsför ålder leda till en BNP-tillväxt på upp till 15 procent, vilket vore en fördubbling av regionens nuvarande tillväxt(2).
Världsekonomiskt forum (WEF) är hausseartad om de ekonomiska möjligheterna. "Detta kan dramatiskt öka arbetskraftens produktivitet och inkomst per capita, diversifiera ekonomin och bli en drivkraft för stabil ekonomisk tillväxt, högkvalificerad talang och skapande av arbetstillfällen under de kommande årtiondena", säger Richard Samans och Saadia Zahidi, författare till The Future of Jobs and Skills in Africa (Jobbens och kompetensens framtid i Afrika)(3).
Men det är självklart inte så enkelt. Helt nyligen varnade Internationella arbetsorganisationen (ILO) att både Afrika söder om Sahara och Nordafrika står inför utmaningar i fråga om att skapa arbetstillfällen, samt kvalitet och hållbarhet.
Trots att 37 miljoner nya och stabila lönebetalande jobb har skapats under det senaste decenniet, sitter bara 28 procent av Afrikas arbetskraft på sådana positioner enligt en rapport från McKinsey Global Institute(4). Istället bedriver cirka 63 procent någon form av egenföretagande eller har en "sårbar anställning", såsom självförsörjande jordbruk eller gatuförsäljare i städerna.
Lägg till de logistiska svårigheterna för de stabila lönebetalande arbetarna med att faktiskt komma till Afrikas stadskärnor. Miljontals i kontinentens överbelastade städer uthärdar långa, svåra pendelsträckor. Kenya, Algeriet och Centralafrikanska republiken håller tre av de fyra mästarplatserna för längsta pendeltider i världen, medan de senaste uppgifterna visar att Sydafrikas dåliga transportsystem kan kosta landets ekonomi mäktiga 104 miljarder dollar per år(5)(6).
Konsekvensen är stagnation och emigration. Afrika söder om Sahara har den högsta utvandringsnivån (1,5 procent jämfört med ett globalt genomsnitt på cirka 1 procent enligt FN:s befolkningsstatistik) på grund av brist på anständiga arbetsmöjligheter.
Förändring står för dörren
Men förändring är på väg. Enligt Världsekonomiskt forum kommer Afrika att vinna mycket från den fjärde industrirevolutionen. Medan den första industriella revolutionen använde vatten och ångkraft för att mekanisera produktionen, den andra använde elenergi för massproduktion och den tredje använde elektronik och IT för att automatisera produktionen, kommer den fjärde sammanjämka tekniker som AI, robotteknik, Sakernas internet, bioteknik och kvantberäkningar.
Afrika har redan sett betydande tekniska investeringar i sina större städer, bland annat ökad tillgång till mobilt bredband, fiberoptiska kabelanslutningar till hushållen och utvidgad kraftförsörjning. Detta i kombination med den snabba spridningen av billiga smartphones och surfplattor har gjort det möjligt för miljontals afrikaner att koppla upp sig för första gången(7).
Och när den fjärde industrirevolutionen breder ut sig är Afrika redo att utveckla nya arbetsmönster. På samma sätt som mobiltelefoner har gjort det möjligt för vissa regioner att kringgå utvecklingen av markkablar och persondatorer helt, kan Afrika befinna sig i en unik position för att helt hoppa över den antagna arbetsmodellen i andra länder och gå vidare till en mer befriad framtid med en flexibelt och distansarbete.
Den snabba spridningen av billiga smartphones och surfplattor har gjort det möjligt för miljontals afrikaner att koppla upp sig för första gången
Ett nytt arbetssätt
På många sätt är flexibelt arbete perfekt för en kontinent med en geografiskt varierad, arbetsredo befolkning och ett starkt mobilkommunikationsnät, som saknar infrastrukturen för att stödja storstadens arbetsmönster. Varför insistera på stora centrala kontor och långa pendlarsträckor när det finns ett sätt att utnyttja talang från hela kontinenten? Istället kan lösningen vara en distribuerad, virtuell arbetskraft med företag som integrerar virtuella frilansarbetare.
Det är redan på gång. En rapport om trendande yrken i Afrika under de senaste fem åren visar att antalet entreprenörer har ökat med 20 procent. Och arbeten på nätplattformar är på uppgång, vilket gör det möjligt för många av dessa entreprenörer att starta innovativa startupföretag som löser verkliga problem och skapar arbetstillfällen.
Ett exempel är Gawana, ett samåkningsföretag baserat i Rwanda som medgrundats av den afrikanska entreprenören Agnes Nyambura. Det nya företaget löser ett problem – långdistanstransport som får människor från A till B på ett överkomligt sätt – och ger jobbmöjligheter för östafrikaner. Resenärer som gör sina vanliga resor kan annonsera ut att de har några extra platser i bilen med hjälp av Gawana-appen och tjäna pengar för resan genom att "arbeta på distans" från sin bil, det vill säga helt enkelt att köra till deras destination.
Ett annat exempel är Lynk, en nyutgiven app från Kenya som förbinder användare till sina önskade tjänsteleverantörer, vare sig det är en revisor, en grafisk formgivare eller en personlig assistent. I ett land där en av sex personer är arbetslösa kämpade kanske dessa kompetenta personer för att hitta formell anställning. Nu kan de öppna appen, acceptera ett jobb och ofta arbeta på distans för att slutföra sina tilldelade uppgifter. Detta system är också bättre för arbetstagaren som kan hålla koll på sina timmar och få referenser som hjälper till att säkra ytterligare arbete.
En växande efterfrågan på afrikanska kodare
Stora globala företag börjar redan kännas vid Afrikans outnyttjade potential på teknik, på samma sätt som företagen gjorde med Indien för 25 år sedan. I den nya jobbvärlden behöver medarbetare på distans inte ens vara på samma kontinent – ännu mindre på samma kontor som sina arbetsgivare.
Till exempel utbildar Moringa, en kodskola som utvecklar afrikansk teknisk talang, fler än 250 nya studenter per år. De utexaminerade går vidare till att arbeta på distans för företag som den globala banken Barclays, med kontor i länder som Kenya, Ghana, Botswana, Sydafrika och Zambia, och Safaricom, ett östafrikansk telekommunikationsföretag.
Allteftersom afrikanska städer som Nairobi, Lagos och Kigali blir stora teknikcentra med en uppsjö av välutbildade tekniska experter finns globala arbetsmöjligheter i överflöd. Och tack vare tekniken kan individer arbeta ifrån sina hemländer, istället för att flytta till de länder där stora multinationella företag har säte, och därmed bidra till lokal ekonomisk tillväxt.
Ett kontor på avstånd från kontoret
Flexibla arbetsutrymmen blir en viktig del av ett modernt lands affärsinfrastruktur. "För oss har ett stort intresse kommit från lokala och internationella företag som önskar sätta ett fotavtryck i Angola, liksom från företag som behöver rationalisera och minska på oanvända resurser – nämligen kontor", säger Rui Duque, Regus landschef för Angola.
Två stora företag som har använt Regus för att växa i Afrika är Google och P&G. Google har 50 medarbetare hos Regus i Kenya, och P&G har 100 medarbetare i landet. Även om de har ekonomin och resurserna för att bygga egna kontor kan startkostnaderna vara dyra i utvecklingsländerna, och att få ett kontor att uppfylla kraven med höghastighetsbredband, användbara mötesrum och skrivbordsutrymme kan ta upp värdefull tid. Med hjälp av flexibelt kontorsutrymme minskar dessutom åtagandet för dessa stora organisationer, varav många fortfarande sonderar terrängen i de nya afrikanska städerna.
Afrikanska företag använder flexibelt arbete som ett sätt att locka till sig talang. I en undersökning av Regus 2017 bekräftade ledande befattningshavare och företagsägare att flexibelt arbete kan införas för att undvika bortfall av arbetstagare (och därmed kostnaderna för rekryteringsbyråerna). Av de medverkande svarar 71 procent att flexibelt arbete är en bonus som lockar topptalanger.
Flexibelt arbetsutrymme är också ett föredraget alternativ för arbetstagare. Sjuttiosju procent av afrikanska yrkesverksamma sa att de skulle välja ett jobb över ett annat liknande om det erbjöd flexibelt arbete, medan 56 procent faktiskt skulle tacka nej till ett jobb som utesluter flexibelt arbete.
En spännande framtid
Enligt Världsekonomiska forumets globala konkurrenskraftsrapport (Global Competitiveness Report) är de mest konkurrenskraftiga länderna i världen de som främjar innovation och talang på ett sätt som är anpassat till arbetets förändrande karaktär. Om trenderna under det senaste decenniet fortsätter kommer Afrika att ha skapat 54 miljoner nya, stabila lönebetalande jobb före 2022(8). Det verkar tydligt att distansarbete eller flexibelt arbete kommer att bli en stor del av denna tillväxt.
Hannah Hudson är redaktör för Regus tidning
Ytterligare rapportering av Harriet Constable, en frilansjournalist baserad i Johannesburg
Källor:
(1) https://blogs.imf.org/2017/08/08/chart-of-the-week-the-potential-for-growth-and-africas-informal-economy/
(2) http://blogs.worldbank.org/africacan/how-significant-could-africas-demographic-dividend-be-for-growth-and-poverty-reduction
(3) http://www3.weforum.org/docs/WEF_EGW_FOJ_Africa.pdf
(4) https://www.mckinsey.com/global-themes/middle-east-and-africa/africa-at-work
(5) Världsbankens världsutvecklingsindikatorer, 2005: http://www.worldmapper.org/posters/worldmapper_map141_ver5.pdf
(6) https://www.whereismytransport.com/
(7) https://www.mckinsey.com/industries/high-tech/our-insights/lions-go-digital-the-internets-transformative-potential-in-africa
(8) https://www.mckinsey.com/global-themes/middle-east-and-africa/africa-at-work
