Det moderna psyket blir lätt distraherat, vilket innebär att våra minneskunskaper kommer på efterkälken. Matthew Jenkin undersöker sätt för människor att omforma deras inlärningsmönster så att de kan förbättra sin produktivitet
Under våren 2006 kröntes Joshua Foer till USA:s minnesmästare och satte ny rekord i ”Speed Cards” genom att upprepa en blandad kortleks kortordning för 52 kort på en minut och 40 sekunder. Denna fantastiska mentala styrkeprestationen var emellertid inte till följd av hans geni. Det var lönen efter att ha tränat en urgammal memoreringsteknik vid namn loci- eller ”minnespalats”-metoden under ett år.
Den mnemotekniska knepet, som används av grekerna och romarna för att komma ihåg långa komplicerade tal, kombinerar visualiseringar med hjälp av rumsminne, dvs. bekant information om ens omgivning. Och tekniken är inte bara för minnestränare. Det kan hjälpa vem som helst att bättre minnas. En undersökning(1) från 2017 fann att efter bara sex veckor av träning kunde andra som inte var proffs uppnå liknande minnesförmågor.
Vikten av inlärning
Tillämpningarna för inlärning inom ramen för arbetsplatsen är tydliga – från presentationer med perfekt ordförråd till att träna en ny färdighet. Så varför använder vi inte redan den här och andra effektiva metoder för att lära oss bättre? Och varför måste vi leta efter nya inlärningssätt för att bli mer produktiva i våra jobb?
Därför att våra nuvarande tillvägagångssätt för inlärning är grundligt bristfälliga enligt experterna. Teorin om ”inlärningssätt”(2) som är populär bland skollärare till exempel (tanken att vissa människor lär sig bättre visuellt och andra auditivt) krossades nyligen av vetenskapsmän som inte anser att det finns bevis nog som stödjer tanken att skräddarsydda lektioner för individen förbättrar dennes inlärning.
Formell utbildning brottas också med att förbereda människor för den moderna världens krav, påstår Dr Tomas Chamorro-Premuzic. Affärspsykologen förklarar att det traditionella, linjära tillvägagångssättet för att överföra kunskap från en person till en annan inte engagerar moderna, digitalt kunniga vars koncentrationsförmåga är något sämre(3).
”Vi måste gå mot en mer empirisk form av lärande”, säger han. ”Om man tar framgången med projekt såsom TED som verkligen blandar utbildning och underhållning, så fungerar [presentationerna] eftersom de är kortare, kärnfullare, men det går också åt mycket arbete för att lyfta fram viktiga budskap, berätta en historia och ge publiken en upplevelse som de sannolikare kommer att komma ihåg senare.”
Lärande djur
Den snabba takten som tekniska och sociala förändringar i den moderna världen sker i betyder att det nu finns en ökad efterfrågan på anställda som är anpassningsbara och villiga att lära sig, snarare än bara besitter teknisk expertis. Exempelvis har företag som Google sagt att det viktigaste de letar efter när de anställer är ”lärande djur”(4).
Lyckligtvis kan neuroplasticitet(5) (hjärnans förmåga att omorganisera sig både fysiskt och funktionellt) medföra att vuxna kan översyna sina djuprotade inlärningsmönster med hjälp av fokuserad uppmärksamhet, beslutsamhet och hårt arbete. Om det alltså krävs av den moderna arbetaren att denne håller jämna steg eller blir tvungen att ramla efter, vilka praktiska metoder kan han eller hon använda sig av för att övervinna konditionerade inlärningssätt?
Inlärning stannar inte av fastän vi lämnat skolan
Kulturella hänsynstaganden
Det är först och främst viktigt att ta reda på vilken roll kulturen har för vårt inlärningssätt. Medan utantillärande kanske är den mest populära metoden i östasiatiska länder som Kina och Sydkorea, finns det bevis för att det inte är den enda faktorn som spelar roll för barnens poängantal vid internationella tester.
En undersökning från Utbildningsinstitutet(6) visar att även barn till invandrare från dessa länder som utbildas i andra länder fortsätter att nå lika höga resultat i genomsnittliga eller sämre skolsystem.
Dr John Jerrim, som utarbetat undersökningen, drar slutsatsen att ”de attityder och övertygelser som östasiatiska föräldrar förmedlar till sina barn bidrar till de senares höga akademiska prestation.”
Med allt fler multikulturella kontor, vad blir följderna av att arbeta med kollegor från hela världen, vars tillvägagångssätt för lärande möjligtvis är radikalt annorlunda? Forskning visar att det finns flera affärsmässiga fördelar med arbetsgrupper som består av mer oliktänkande personer.
En rapport från McKinsey 2015(7) med 366 offentliga företag fann att de i toppkvartilen för mångfald baserat på etnicitet och hudfärg i ledningen hade en 35 procent större chans att få större avkastning än branschens medianer.
Att arbeta med människor som är olika dig kan också utmana din hjärna till att övervinna dina vanliga tankebanor och skärpa din prestation. I en undersökning som publicerades i Journal of Personality and Social Psychology och som använde sig av oäkta jurygrupper, fann forskare att etniskt mångfaldiga grupper bättre kunde fokusera på fakta(8).
I en annan undersökning, som publicerades i Economic Geography, drog de ansvariga slutsatsen att företag som drivs av ledarskapsteam med individer från olika kulturella bakgrunder var mer innovativa och mer benägna att utveckla nya produkter än de med homogent ledarskap(9).
Dr Chamorro-Premuzic anser att det är en talang att kunna utveckla en förståelse för uppförandet hos kollegor från andra kulturer och länder och att det är en eftertraktad talang i dagens globala arbetskraft. ”Den största fördelen med det är att du kan interagera med ett mycket större antal människor”, säger han. ”När du skickar någon till ett affärsutvecklings- eller diplomatiskt uppdrag utomlands vill du att personen i fråga inte bara talar språket utan förstår vad människorna där värderar.”
”Det är en grundläggande typ av lärande och mycket eftertraktat bland dem som utgör den kognitiva eliten av kunskapsarbetare som inte bara har möjligheten att bo på olika ställen, utan också vill det.”
Fantasifullt tillvägagångssätt
Det är självklart svårt att diskutera lärande utan att blanda in minnet. Loci-metoden är bara ett sätt på vilket vanliga människor kan hacka sina hjärnor för att förbättra fokus och i slutändan bli mer produktiva i sina jobb. Enligt Bradley Love, professor i kognitiv och beslutsvetenskap inom experimentell psykologi vid UCL, har informationsinlärning med jämna mellanrum en stor inverkan på hågkomsten.
Det är en metod som i början känns ologisk, speciellt för de bland oss som brukade hårdplugga inför en tentamen eller presentation natten innan. Love hävdar att även om det senare kan vara effektivt för att komma ihåg information på kort sikt, är det inte troligt att det hjälper dig att bemästra kunskapen och komma ihåg den flera månader eller år senare.
Sammanhanget är också väldigt viktigt(10). Om du till exempel förbereder en presentation, försök då att återskapa omgivningen som du kommer att vara i på dagen i fråga. ”Det låter konstigt, men om jag håller ett riktigt stort tal på en konferens kommer jag, även om jag inte gör det i det rummet, hitta ett liknande rum och gå runt i det, gå till talarstolen, föreställa mig talet och föreställa mig talets början, förklarar Love. ”Det är en mer realistisk övning och jag blir benägnare att komma ihåg vad jag ska säga, i och med att jag faktiskt är i det sammanhang som jag kommer att säga det i.”
Distraherande tider
Distraktion är ett stort hinder för de som lär sig saker i vår moderna tidsålder, tillägger Love, som hävdar att många människor underskattar dess negativa effekt på produktiviteten. ”De små distraktionerna verkar inte så farliga på egen hand, men om du lägger ihop dem har du förlorat 25 procent av din dag, 10 minuter eller 30 sekunder i taget”, säger han. ”Alla tror att de är bra på att göra många saker samtidigt, men ingen är det på riktigt. Vad människor tycker känns bra är inte alltid vad som är bra för prestationen. Så var medveten om vad som verkligen fungerar för dig.”
I en artikel som publicerades i Harvard Business Review(11) rekommenderar experter en tredelad metod för att hjälpa människor att förbättra sin koncentration. Paul Hammerness, forskarassistent i psykiatri vid Harvard Medical School, och Margaret Moore, grundare och vd för Wellcoaches Corporation, hävdar att tekniken hjälper dig att använda bromsarna för ditt distraherade psyke. Tekniken innebär först att du blir medveten om dina alternativ, sedan andas djupt och överväger dessa alternativ och slutligen eftertänksamt väljer vilket alternativ du ska ta.
Sömn(12) och meditation för medveten närvaro(13) har också visat sig öka inlärningen genom att förbättra koncentrationen och minnet. Men vilken metod du än väljer så är avsikten avgörande för att lyckas. Så följ det du brinner för, tillägger Dr Chamorro-Premuzic, ”eftersom det är när våra egna värderingar och intressen ligger i linje med våra uppgifter, roller eller jobb som vi kommer att lära oss mest. Dessa två saker kan låta superintuitiva och uppenbara, men de är de främsta skälen till varför vi inte lär oss mer – vi vet inte vad vi är bra på och vi arbetar på fel område.”
Matthew Jenkin är en brittisk frilansjournalist och tidigare redaktör för Guardian Careers, tidningen Guardians webbplats för människor som söker jobb eller vill byta karriär
Källor:
(1) http://dx.doi.org/10.1016/j.neuron.2017.02.003
(2) https://www.theguardian.com/education/2017/mar/12/no-evidence-to-back-idea-of-learning-styles
(3) http://time.com/3858309/attention-spans-goldfish/
(4) http://www.businessinsider.com/this-one-trait-will-help-you-get-hired-by-google-2016-7?IR=T
(5) https://www.huffingtonpost.com/debbie-hampton/the-10-fundamentals-of-re_b_9625926.html
(6) https://www.theguardian.com/world/2014/oct/09/east-asian-school-success-culture-curriculum-teaching
(7) https://www.mckinsey.com/business-functions/organization/our-insights/why-diversity-matters
(8) https://hbr.org/2016/11/why-diverse-teams-are-smarter
(9) https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1111/ecge.12016
(10) http://gocognitive.net/interviews/effect-context-memory
(11) https://hbr.org/2012/01/train-your-brain-to-focus
(12) https://www.theguardian.com/science/2016/aug/23/sleep-resets-brain-connections-crucial-for-memory-and-learning-study-reveals
(13) https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs12671-014-0285-3
